Hoppa till innehållet
AtlasenSå sover djuren
Det vi vetKapitel 8 av 14

Människoapornas ungar sover hos sin mamma i fyra till sju år

Människan är inte det enda däggdjuret vars unge sover nära sin mamma eller familjen. Hos våra närmaste släktingar, människoaporna, delar ungen mammans bo i flera år, även långt efter att den själv kan bygga ett. Hos de flesta andra däggdjur går det fortare: hos hälften av arterna diar ungen sin mamma i mindre än två månader.

6,6 årså gammal var den första orangutangungen som observerades sova en hel natt ensam i sitt eget bo. Tio års fältdata från Sumatra. Det är den tidigaste observationen, inte ett genomsnitt.
4-5 årså länge delar schimpansungen nattbo med sin mamma, minst tills den är avvand. Vissa stannar tills de är 10.
ca 30 %av den vuxna hjärnans storlek har människan vid födseln. En nyfödd schimpans har omkring 40 %.

Det här betyder

  • Hos människoaporna är det normalt att ungen sover hos sin mamma i flera år, även när den själv kan bygga ett bo.
  • Hos de flesta däggdjur går det fortare: bara hos 8 % av arterna diar ungen sin mamma i minst ett år.
  • Hos nästan hälften av arterna i vårt urval är ungen nära sin mamma eller familjen under den första tiden: i pungen, på mammans kropp eller i boet.
  • Djuren säger ingenting om vad som är bäst för människobarn.

Var är ungen den första tiden?

64 däggdjursarter från samtliga 27 ordningar, utvalda enligt en fast regel som inte tar hänsyn till sömn. Källorna beskriver var ungen hålls, bärs eller göms, men sällan var den sover.

31 av 64arter: ungen är nära mamman eller familjen den första tiden

Nära mamman eller familjen31

  • I mammans pung12t.ex. kortnäbbigt myrpiggsvin, sydlig monito del monte och nordvästlig pungmullvad
  • Buren av mamman10t.ex. Robinsons musopossum, pungmyrslok och nordlig tamandua
  • I bo eller håla med mamman6t.ex. brasiliansk trebandad bälta, jordsvin och schimpans
  • I kroppskontakt med mamman1t.ex. klippdasse
  • Med familjen eller kolonin2t.ex. stor brunfladdermus och Bairds tapir

Inte nära mamman11

  • Undangömd ensam, mamman kommer och ger di6t.ex. svart-röd elefantnäbbmus, vanlig spetsekorre och hare
  • Följer mamman från födseln5t.ex. afrikansk savannelefant, trubbnoshörning och Commersons delfin

Det framgår inte av källan22

  • t.ex. näbbdjur, långnosad näbbmusopossum och stor hårbälta

Alla 27 ordningar

  • Kloakdjurnäbbdjur: Det framgår inte av källankortnäbbigt myrpiggsvin: I mammans pungvästligt långnäbbigt myrpiggsvin: I mammans pung
  • Näbbmusopossumlångnosad näbbmusopossum: Det framgår inte av källan
  • Amerikanska pungråttorRobinsons musopossum: Buren av mammanAceramarcaopossum: Buren av mammanandinsk vitörad opossum: inte medräknad
  • Monito del monte-ordningenPanchos monito del monte: inte medräknadsydlig monito del monte: I mammans pung
  • Pungmullvadarnordvästlig pungmullvad: I mammans pungcentralökenpungmullvad: I mammans pung
  • Rovlevande pungdjurfläcksvansad pungmård: I mammans pungpungmyrslok: Buren av mammandibbler: I mammans pung
  • Punggrävlingar (bandicooter)stor bilby: I mammans punglångnäst punggrävling: I mammans pungsydlig brun punggrävling: I mammans pung
  • Fåframtandade pungdjur (kängurur, koalor m.fl.)kopparfärgad borstsvanspungräv: inte medräknadrödbrun harvallaby: I mammans pungantilopvallaro: I mammans pung
  • Bältdjurstor hårbälta: Det framgår inte av källanjättebälta: Det framgår inte av källanbrasiliansk trebandad bälta: I bo eller håla med mamman
  • Sengångare och myrslokartretåig dvärgsengångare: Det framgår inte av källannordlig tamandua: Buren av mammanHoffmanns tvåtåiga sengångare: Buren av mamman
  • Springnäbbmösssvart-röd elefantnäbbmus: Undangömd ensam, mamman kommer och ger difyrtåig elefantnäbbmus: Det framgår inte av källanrödbrun elefantnäbbmus: Det framgår inte av källan
  • Tanrekar och guldmullvadarrwenzoriutternäbbmus: Det framgår inte av källanGrants guldmullvad: Det framgår inte av källankortsvansad näbbmustanrek: Det framgår inte av källan
  • Jordsvinjordsvin: I bo eller håla med mamman
  • Elefantdjurafrikansk savannelefant: Följer mamman från födselnafrikansk skogselefant: Följer mamman från födselnasiatisk elefant: Följer mamman från födseln
  • Hyraxarsydlig träddasse: inte medräknadklippdasse: I kroppskontakt med mamman
  • Sirendjurdugong: Buren av mamman
  • Pälsfladdrare (colugor)filippinsk pälsfladdrare: Buren av mammanmalajisk pälsfladdrare: Buren av mamman
  • Spetsekorrarvanlig spetsekorre: Undangömd ensam, mamman kommer och ger distor spetsekorre: Undangömd ensam, mamman kommer och ger dipalawanspetsekorre: inte medräknad
  • Primaterschimpans: I bo eller håla med mammangulhuvad silkesapa: Det framgår inte av källansiamang: Buren av mamman
  • Hardjuramerikansk dvärgkanin: Det framgår inte av källanhare: Undangömd ensam, mamman kommer och ger diamamikanin: Undangömd ensam, mamman kommer och ger di
  • Gnagaresydlig myrlämmel: Det framgår inte av källansjusovare: Det framgår inte av källancoloradojordekorre: inte medräknad
  • Insektsätare (igelkottar, näbbmöss, mullvadar)sydlig kortsvansad näbbmus: I bo eller håla med mammansydafrikansk igelkott: Det framgår inte av källanfältnäbbmus: inte medräknad
  • Fladdermössliten guldmantlad flyghund: Det framgår inte av källandayakfruktfladdermus: Det framgår inte av källanstor brunfladdermus: Med familjen eller kolonin
  • Myrkottarindisk myrkotte: I bo eller håla med mammanvitbukig myrkotte: Buren av mammanstäppmyrkotte: Det framgår inte av källan
  • Rovdjurocelot: Det framgår inte av källankortörad hund: I bo eller håla med mammannyzeeländskt sjölejon: Det framgår inte av källan
  • Uddatåiga hovdjurBairds tapir: Med familjen eller koloninlåglandstapir: Det framgår inte av källantrubbnoshörning: Följer mamman från födseln
  • Partåiga hovdjur och valartibetansk antilop: Det framgår inte av källanpuku: Undangömd ensam, mamman kommer och ger diCommersons delfin: Följer mamman från födseln
Nära mamman eller familjenInte nära mammanDet framgår inte av källanInte medräknad

Källa: Animal Diversity Web (University of Michigan Museum of Zoology); Mammal Diversity Database v2.5 (doi 10.5281/zenodo.21654811).

Grafiken får användas enligt villkoret. Själva studierna och mätningarna som siffrorna kommer från tillhör dem som har gjort dem.

FamBeds Samsovningsatlas fambed.se/samsovningsatlasen/sa-sover-djuren

Hur länge diar ungen hos mamman?

Avvänjningsåldern för de 2 174 däggdjursarter där den är känd. Att dia är inte samma sak som att sova tillsammans, men så länge är ungen beroende av mamman.

  • Under 1 månad60527,8 %
  • 1-3 månader81337,4 %
  • 3-6 månader34215,7 %
  • 6-12 månader24011,0 %
  • 1-2 år1456,7 %
  • 2-3 år231,1 %
  • 3 år eller mer60,3 %
Minst ett årUnder ett år

Endast 6 arter diar i omkring tre år eller längre: atlantisk fläckdelfin, schimpans, afrikansk elefant och de tre orangutangarterna.

174 arterdiar i minst ett år (8 %)

Vilka är de?

  1. Primater99
  2. Valar33
  3. Kängurur m.fl.20
  4. Uddatåiga hovdjur9
  5. Rovdjur6
  6. Sirendjur3
  7. Elefantdjur2
  8. Fladdermöss1
  9. Övriga partåiga hovdjur1

Källa: Soria m.fl. 2021, COMBINE, Ecology (doi 10.1002/ecy.3344).

Grafiken får användas enligt villkoret. Själva studierna som siffrorna kommer från tillhör forskarna.

FamBeds Samsovningsatlas fambed.se/samsovningsatlasen/sa-sover-djuren

Hur länge sover ungen hos mamman eller familjen?

Antal år tills ungen sover för sig själv bland de arter där detta har mätts eller beskrivits.

  • Orangutangmamman6,6 årtidigast observerad
  • Bonobomamman6-7 årminst
  • Schimpansmamman4-5 årminst, vissa upp till 10
  • Nattapafamiljen2,2-4,9 år
  • Gorillamammanca 4 år
  • Titiapafamiljen2-3 år
  • Bäverfamiljenca 2 år1-7 år
  • Gibbonmammanca 2 år
  • Brunbjörnmamman1,3 årupp till 2,3
  • Koalamamman0,5 åri pungen, sedan på mamman upp till 1 års ålder
  • Röd kängurumamman0,6 årbor i mammans pung
  • Isbjörnmamman0,3 åri idet
  • Vargmamman3 veckori lyan
Hos mammanHos familjenLjusare: spannet i källornaStreckat: vissa stannar längre

Arterna utvecklas i olika takt, så åren kan inte räknas om till människoår. Hos isbjörnar, elefanter, delfiner och vargar stannar ungen hos mamman eller flocken i flera år, men utan att de nödvändigtvis sover tillsammans.

Källa: Permana m.fl. 2024; Khayer m.fl. 2025; Oelze m.fl. 2024; Savagian och Fernández-Duque 2017; Fernández-Duque 2009; Dian Fossey Gorilla Fund 2019; Souza-Alves m.fl. 2011; Smithsonian's National Zoo; B.C. Conservation Data Centre; Mayer m.fl. 2017; Reichard 1998; Yi m.fl. 2023; Swenson m.fl. 1998; Van de Walle m.fl. 2021; Australian Museum (koala); Taronga 2018; Australian Museum (röd känguru); Andersen m.fl. 2024; Mech 1992.

Grafiken får användas enligt villkoret. Själva studierna och mätningarna som siffrorna kommer från tillhör dem som har gjort dem.

FamBeds Samsovningsatlas fambed.se/samsovningsatlasen/sa-sover-djuren

Orangutangen flyttar hemifrån i etapper

Tio års fältdata från Sumatra: när ungarna lär sig bygga bo och när de börjar sova för sig själva.

  1. 6 månaderInteresse for redebygning
  2. ca 1 årBygger dagreder
  3. nästan 3 årØver sig på natreden
  4. 3-4 årØver mest
  5. 6,6 årFørste hele nat alene (tidligst set)
  6. ca 8 årSelvstændig (i gennemsnit 8,6 år)

Ungarna bygger ofta egna nattbon ett par meter ovanför mammans bo, men flyttar regelbundet över till henne under natten.

Källa: Permana m.fl., Animal Behaviour 2024.

Grafiken får användas enligt villkoret. Själva studierna som siffrorna kommer från tillhör forskarna.

FamBeds Samsovningsatlas fambed.se/samsovningsatlasen/sa-sover-djuren

Vissa sover med hela familjen

Hos dessa arter sover ungen med hela familjen eller gruppen, inte bara med mamman.

Grafiken får användas enligt villkoret. Själva studierna och mätningarna som siffrorna kommer från tillhör dem som har gjort dem.

FamBeds Samsovningsatlas fambed.se/samsovningsatlasen/sa-sover-djuren
Så här har vi räknat

Uppgifterna om antal år för varje art kommer från fältstudier, museer och djurparker. Det ljusa fältet visar spannet i källorna.

Orangutangens 6,6 år är den tidigaste observationen i en tioårig fältstudie, inte ett genomsnitt. Uppgiften om att vissa schimpanser delar bo med mamman tills de är 10 år kommer från en andrahandskälla.

Fyra siffror är härledda, inte direkt uppmätta: brunbjörnens 2,3 år (den tredje vintern i idet), koalans 0,5-1,0 år (ungen håller sig till mamman), gibbonens cirka 2 år (en åldersgrupp) samt att titiapans och nattapans ungar sover i familjens klunga tills de flyttar.

För gibbon, titiapa, nattapa och delfin baseras siffrorna på studiernas sammanfattningar.

Uppgiften om hjärnan: Hos människan sker 29,9 % av hjärnans tillväxt före födseln och hos schimpansen 40,1 % (DeSilva och Lesnik 2006).

Urvalet av 71 arter: Från Mammal Diversity Database v2.5 valde vi enligt en fast regel ut upp till tre arter från var och en av de 27 däggdjursordningarna, bland arter med en beskrivning av föräldraomsorg på Animal Diversity Web. 7 arter kunde inte kodas med tillräcklig säkerhet och har inte räknats med. Högst tre arter från varje ordning ingår, så siffrorna gäller arterna i urvalet, inte en andel av alla däggdjur.

Endast 5 av de 64 beskrivningarna nämner sömn eller vila direkt. Figuren visar därför var ungen befinner sig den första tiden, inte uppmätt sömn. Om källan bara uppger att ungen föds i ett bo utan att nämna mamman, står arten under »Källan anger inte det«.

Avvänjningsåldern kommer från databasen COMBINE (Soria m.fl. 2021), som innehåller siffror för 2 174 av 6 234 däggdjursarter. En art räknas till »minst ett år« om ungen diar i minst 360 dagar, eftersom många källor anger 12 månader (141 arter med en strikt gräns på 365 dagar). För människoaporna ligger databasens siffror 0,5-6 år under nyare fältstudier, så den långa svansen är snarare för kort än för lång. Siffran för tapanuliorangutangen har ärvts från sumatraorangutangen.

I WordPress: Tryck på +, sök efter »HTML«, välj »Anpassad HTML« och klistra in koden. Om ingen grafik visas efteråt kan du använda Bild i stället.

Du får använda FamBeds grafik, siffror och data från Samsovningsatlasen kostnadsfritt, även kommersiellt, när du anger "FamBeds Samsovningsatlas" som källa och länkar till sidan. (CC BY 4.0)

Så får du använda siffrorna